tillgripa
verb
/ˈtɪlɡriːpa/
olovligt ta och använda något utan avsikt att sätta sig i permanent besittning av föremålet
Exempel
Han tillgrep en cykel
tillgripa våld
Böjning av tillgripa
- infinitiv
- tillgripa
- presens
- tillgriper
- preteritum
- tillgrep
- supinum
- tillgripit
- imperativ
- tillgrip
Visa fler former (26)
- c
- tillgrip · tillgrip-
- inf s-form
- tillgripas
- pres ind s-form
- tillgripes · tillgrips
- pres konj aktiv
- tillgripe
- pres konj s-form
- tillgripes
- pres_part gen
- tillgripandes
- pres_part nom
- tillgripande
- pret ind s-form
- tillgreps
- pret konj aktiv
- tillgripe
- pret konj s-form
- tillgripes
- pret_part def pl gen
- tillgripnas
- pret_part def pl nom
- tillgripna
- pret_part def sg masc gen
- tillgripnes
- pret_part def sg masc nom
- tillgripne
- pret_part def sg no_masc gen
- tillgripnas
- pret_part def sg no_masc nom
- tillgripna
- pret_part indef pl gen
- tillgripnas
- pret_part indef pl nom
- tillgripna
- pret_part indef sg n gen
- tillgripets
- pret_part indef sg n nom
- tillgripet
- pret_part indef sg u gen
- tillgripens
- pret_part indef sg u nom
- tillgripen
- sms
- tillgrip-
- sup s-form
- tillgripits
Etymologi av tillgripa
Belagt i svenska språket sedan 1400-talet, av fornsvenska 'tilgripa'
Vanliga frågor om tillgripa
- Vad är synonymer till tillgripa?
- Synonymer till tillgripa: sno.
- Vad betyder tillgripa?
- olovligt ta och använda något utan avsikt att sätta sig i permanent besittning av föremålet
- Hur uttalas tillgripa?
- tillgripa uttalas /ˈtɪlɡriːpa/.
- Hur böjs tillgripa?
- tillgripa böjs: tillgripa (infinitiv), tillgriper (presens), tillgrep (preteritum), tillgripit (supinum), tillgrip (imperativ).