torp
substantiv
/ˈtɔrp/
1. substantiv (medeltid): avlägset belägen gård som ej tillhör någon by
Exempel
Många äldre hade inte hunnit eller velat flytta med till staden utan de satt kvar i sina små torp med vedspis och bara katten som sällskap.
Som bekant råder självutropad republik å mitt ägandes torp.
Foto: BJÖRN PEHRSON Birgitta Hultmans vävstol köptes från ett torp i Sörmland och är från 1800-talet.
2. substantiv (1500-tal): litet jordbruk
Besläktade ord till torp
3. substantiv
(1600-tal till sekelskiftet 1800/1900): litet jordbruk vars innehavare betalade hyra genom dagsverken till markägaren
Besläktade ord till torp
4. substantiv (Efter 1940-talet): liten stuga på landsbygden
Besläktade ord till torp
Översättningar av torp (4 språk)
- engelska
- cabin, cottage, croft
- finska
- torppa
- ryska
- хутор
- tyska
- Kate
Böjning av torp
- singular obestämd
- torp
- singular bestämd
- torpet
- plural obestämd
- torp
- plural bestämd
- torpen
Visa fler former (11)
- ci
- torp · torp-
- cm
- torp · torp- · torps · torps-
- pl def gen
- torpens
- pl indef gen
- torps
- sg def gen
- torpets
- sg indef gen
- torps
- sms
- torp-
Vanliga frågor om torp
- Vad betyder torp?
- (medeltid): avlägset belägen gård som ej tillhör någon by
- Hur uttalas torp?
- torp uttalas /ˈtɔrp/.
- Hur böjs torp?
- torp böjs: torp (grundform), torpet (bestämd form), torpen (bestämd plural).