Ordbas

narra

verb

lura eller vilseleda på ett oskyldigt sätt

Exempel

Det roligaste han visste var att försöka narra en i skratt under en viktig scen genom att med oberörd stenmin viska de mest otroliga vansinnigheter åt en ur ena mungipan.
Det var inte ofta jag lät narra mig att begå en sådan indiskretion.
Ordets ursprung kommer från tyskans Vexierbild med samma betydelse ( eg. " gäckande bild ", till vexieren " narra, lura "; av latinets vexare, " oroa; plåga ").
Översättningar (4 språk)
engelska
fool
italienska
abbindolare
nederländska
ertussen nemen, voor de gek houden
polska
oszukiwać

Besläktade ord till narra

Böjning av narra

infinitiv
narra
presens
narrar
preteritum
narrade
supinum
narrat
imperativ
narra
Visa fler former (21)
c
narr · narr-
inf s-form
narras
pres ind s-form
narras
pres_part gen
narrandes
pres_part nom
narrande
pret ind s-form
narrades
pret_part def pl gen
narrades
pret_part def pl nom
narrade
pret_part def sg masc gen
narrades
pret_part def sg masc nom
narrade
pret_part def sg no_masc gen
narrades
pret_part def sg no_masc nom
narrade
pret_part indef pl gen
narrades
pret_part indef pl nom
narrade
pret_part indef sg n gen
narrats
pret_part indef sg n nom
narrat
pret_part indef sg u gen
narrads
pret_part indef sg u nom
narrad
sms
narr-
sup s-form
narrats

Vanliga frågor om narra

Vad är synonymer till narra?
Synonymer till narra: föra-bakom-ljuset, gäcka, ljuga, lura, håna, vilseleda, dupera, bedra.
Vad betyder narra?
lura eller vilseleda på ett oskyldigt sätt
Hur böjs narra?
narra böjs: narra (infinitiv), narrar (presens), narrade (preteritum), narrat (supinum).